Studentfirande
Det är något visst att gå där bland alla sprudlande studenter som sjunger och ropar. Studentsången är något visst och på något vis är innebörden av att ta studenten så mycket tydligare nu när man inte själv är där. När jag tog studenten upplevde jag att det hände så mycket att man inte riktigt kunde ta in allt! Nu i efterhand glädjs jag åt att jag också har varit sådär glad, att jag också har tagit studenten!
Rock in Stom och andra höjdpunkter
Älskling med en av gitarrerna!
Nu har jag landat i soffan och har väldigt svårt att ta mig upp! Funderar på att hoppa i min helgfyndade sparkdräkt och bara mysa innan Magnus kommer hem från jobb. I morgon är det kusin Niclas som tar studenten så då blir det Varberg igen! Hoppas ni har haft en lika bra helg som jag! Många kramar!
Av jord är du kommen
Ett par timmar senare kom Magnus hem. Åt, tittade lite på tv och frågade sedan om jag skulle följa med. Det gjorde jag. Han tog med en tidning och en spade. Lyfte bort gallret, flyttade den lilla lilla söta döda fågeln och la den på tidningen. Vi tittade på den en stund innan han försiktigt vek in den lilla lilla söta döda fågeln i tidningen. Med spaden i ena handen och tidningen i andra valde Magnus ett ställe i rabatten och började sedan gräva. Han la ner tidningen och la över jorden igen. Den lilla lilla söta döda fågeln är begravd.
Av jord är du kommen, jord skall du åter bli.
Total lycka!
Jag finner inte rätt ord. Inte heller tillräckligt många! Jag är så glad och lycklig.
Underbara Lisa och Andreas, jag är så glad att ni nu är tre!
Välkommen till världen lilla frö!
Till tant Hanna och farbror Magnus kommer du alltid att vara välkommen!
What to do?
Hon känner efter om det här är att vara fri.
Och så var det där med att vela. Att inte veta. Det finns så mycket som drar, som skriker och ropar och lockar. Det finns dagar som säger "yes, go for it, do it, just do it!". Nästa dag finns det något som viskar "är du verkligen säker? riktigt säker?" och ytterliggare en dag därpå lyser allt rött och det står "NO!!!" skrivet över hela himlen. Jag vill inte ha det såhär. Vill veta. Vill åtminstonde veta att det inte alltid kommer att vara såhär, men jag är rädd för att det inte är sant. Typiskt!
Och nu undrar ni vad tusan det där handlade om. Ja, det kan ni göra. För samtidigt som jag kan skriva en lång lista så handlar det dels om så mycket allmäna grejer som är svåra att sätta ord på dels om så mycket personliga tankar och funderingar som aldrig har fått lämna min mun. Behövde bara skriva av mig lite. Gåtor för er - så sant för mig.
Beklarar koder. Vet att det är tråkigt att läsa och ta del av. Antar att detta inlägg var mer för mig än för er.
Det finns ingenting här som är värt att skriva upp.